Vi människor har ett behov av att känna oss uppskattade och det är något jag inte känt av på evigheter. Jag har en sån dålig period just nu och mycket känns så tungt och mörkt. Det är nu jag vill få uppskattning, kramar och närhet av någon som genuint bryr sig. Har varit så ledsen hela kvällen, ända sedan jag kom hem från jobbet. Har gråtit och gråtit så att jag gav mig ut på en promenad i hopp att känna mig bättre. Att vara såhär ledsen tar all min energi och jag kan inte lägga den energi på något som behövs- som skolan! Jag har så mycket att stå i och det är enbart andras problem som jag får försöka uträtta. Hade jag varit i någon annans skor hade jag bara ryckt på axlarna och sagt ”det är inte mitt problem”. Men jag kan inte vara sån, jag är inte sån. Jag är jag, en otroligt känslosam, snäll människa som vill ALLA till lags hel tiden. Även de som inte förtjänar det. Idag behöver jag bara någon att få krypa ihop hos. Jag mår verkligen inte bra och det är okej. Jag kan inte vara stark jämt även om det förväntas av mig. Mina problem glöms bort och det är något jag får bära på medan jag får hjälpa andra hela tiden. Nu är jag så trött och måste sova. Jag måste trots allt kämpa. Kämpa så att jag ror allt i land. Har deadlines både i skolan, jobb och så mycket plugg. Inatt hoppas jag att jag får sova hela natten så att min kropp har chans att ladda om.
Godnatt♥
I fredags trodde jag att jag skulle få en helg fullt av mys, lugna hemmakvällar med film kombinerat med jobb på dagarna. Men så blev det inte. Kanske nästa helg.

Min outfit på bröllopsgalan