Hej älskade ni <3 Jag får en del frågor angående min och Bernards amning. Jag tänker att jag skulle tilldela detta inlägg ämnet.

Bernard har som ni vet just fyllt ett år, och vi ammar fortfarande. Jag skriver “vi”, för det är verkligen något vi gör tillsammans, han och jag. Det är vår heliga stund. Att amma är så mycket mer än bara mat. Det är tröst, trygghet, närhet, vila och en slags tyst kommunikation mellan oss som inte kräver några ord. Jag vill inte sluta, men detta får Bernard helt styra själv.

Jag vet att det finns många åsikter om amning efter ettårsdagen (ja, det är flera som varit på mig). Det kan låta såhär: “Ammas han fortfarande?” eller “När tänker du sluta?” dyker upp ibland, ofta vänligt men ibland också med en underton av förvåning eller ifrågasättande. Och det är okej, jag vet att det kommer från olika perspektiv. Men för oss känns det rätt. Det känns fortfarande naturligt, mjukt och helt rätt i magen.

Det är svårt att förklara för någon som inte upplevt det själv, men amningen är något som får oss båda att pusta ut efter en lång dag, när han är trött eller ledsen, finns där alltid det trygga i att krypa upp i famnen, lägga kinden mot min hud och bara vara. Jag känner hur han andas lugnare, hur axlarna sjunker. Jag känner hur även jag slappnar av. Det är som att vi laddar om tillsammans.

Det finns såklart utmaningar också. Tänder som nafsar, nätter som blir långa, och tröttheten efter vakna nätter. Han använder mitt bröst som en napp och det är utmanande. Men den glädje och närhet vi delar överväger allt det där.

Jag vet inte när vi kommer sluta. Jag tänker inte sätta ett datum eller mål. Jag tänker att vi slutar när det inte längre behövs, när han är redo, eller när vi båda känner att det är dags. Men tills dess ammar vi vidare. Och vi älskar det.

För den som undrar hur länge det egentligen ”är normalt” att amma, brukar jag tänka på vad både WHO och svenska hälsomyndigheter faktiskt rekommenderar. De säger att man gärna kan amma exklusivt i sex månader, och därefter fortsätta amma tillsammans med annan mat, ända upp till två års ålder eller längre, så länge både barnet och mamman vill. Det finns alltså ingen övre gräns, inget magiskt datum då amningen plötsligt skulle bli onödig eller konstig. För mig är det en fin bekräftelse på att det vi gör är helt i linje med vad som är både naturligt och bra.

Ni som ammande, hur länge ammade ni? <3