Leonards dopdag

Hej hjärtan <3 Detta med att tiden går fort är verkligen något jag upplever ännu starkare sedan jag blev mamma. Leonard blir TRE ÅR i sommar. Det är ju helt galet. Idag den 19 mars är det även lillemans dopdag <3 Hela två år sedan han döptes i den magiska kyrkan Hedvig Eleonora på Östermalm. Lillasyskonet ska givetvis också döpas och vi hoppas att hen kommer att döpas lite tidigare än vad Leonard gjorde (han var då 7 månader). Vi har inget självklart namn varken pojknamn eller flicknamn. Dock har vi två pojknamn vi älskar. Vi får helt enkelt se vad det är ”för en” som kommer 🙂 Namnet Leonard var självklart när vi fick reda på att vi väntade en pojke och han är verkligen en liten Leonard. Namn kan vara lite klurigt, men å andra sidan behöver man ju inte stressa med det. Bebisen är ju inte född än. Eftersom det är hela två år sedan storebror döptes vill jag visa några bilder från en av de finaste dagarna någonsin. Allt blev så himla bra på Leonards dop. Min bästa vän kom från London och sjöng vilket gjorde ALLT för mig. Prästen var helt underbar och vår fotograf lika så. Jag är oerhört nöjd över våra val av gudföräldrar också 🙂 Ni som har barn, är era barn döpta? 🙂 Lilla familjen Lite kämpigt för lilleman med all uppmärksamhet hehe finaste vännerna <3 <3 Min bästa vän sjöng och spelade gitarr roligt med vatten sa Leonard  så fina kläder 🙂   Glad efter en nap 🙂 De allra flesta bilder i inlägget är tagna av min fantastiska vän och fotograf Letícia Bronzoni photography

2,5 års trots

2,5 års trots Hej alla föräldrar där ute! I detta inlägg vill jag skriva lite om 2,5 års trotsen som jag tror att Leonard befinner sig i just nu. Det är ingen enkel uppgift att hantera. Men jag tänkte ge er de tips som jag fått på vägen. För kanske är det fler föräldrar där ute som tampas med 2,5 års trots där ute? Som förälder till en livlig och utforskande 2,5-åring har jag lärt mig en hel del om denna utmanande men också spännande fas av barns utveckling. När ”NEJ” blir favoritordet Att höra Leonard säga ”nej” för det mesta har blivit vardag i vårt hem. Oavsett om det handlar om att äta grönsaker, ta på sig kläder eller gå och lägga sig, verkar det som att han har bestämt sig för att ”nej” är det bästa svaret. I början var det frustrerande, men med tiden har jag lärt mig att förstå att det är en del av deras utveckling. Ibland kan han även slänga dövörat till och låtsas om att jag inte pratar… Att förstå bakgrunden Genom att läsa och prata med andra föräldrar har jag insett att 2,5 års trots är en normal del av lillemans utveckling. Vid denna ålder börjar nämligen barn att utveckla sin egen vilja och känna sig mer oberoende och klara saker själv. De vill utforska världen runt omkring dem på sina egna villkor och testa gränserna. Dem vill bryta sig loss. Att förstå bakgrunden till deras beteende har hjälpt mig att hantera situationen på ett mer lugnt och förstående sätt. Även fast det är så tufft vissa dagar…. Tips för att hantera 2,5 års trots: Var tålmodig och förstående. Det är lätt att bli frustrerad när ens barn säger ”nej” till allt, men försök att behålla lugnet och vara tålmodig. Kom ihåg att det här är en fas som kommer att passera. Ge valmöjligheter. Istället för att ge order, försök att ge ditt barn valmöjligheter inom rimliga gränser. På så sätt känner de sig mer delaktiga och kontrollerande över sin egen situation. Vi brukar säga till Leonard ”vilken pyjamas vill du ha ikväll, den gula, eller den rosa?” Uppmuntra positivt beteende. Berömma och uppmuntra ditt barn när de beter sig på ett positivt sätt. Positiv förstärkning kan hjälpa till att stärka önskvärt beteende. Detta har vi märkt fungerat någorlunda. Speciellt vid tandborstningen… Håll fast vid rutiner och gränser. Trots deras motstånd är det viktigt att hålla fast vid rutiner och gränser som är nödvändiga för deras välbefinnande och säkerhet. Bli inte arg. Jag vet att det kan vara lättare sagt än gjort.. Men att reagera med ilska eller frustration gör sällan situationen bättre. Försök att behålla lugnet och hantera situationen på ett positivt sätt. Kom ihåg att… Du är inte ensam. Att hantera 2,5 års trots kan vara utmanande, men det är viktigt att komma ihåg att det är en normal del av barns utveckling. Genom att vara tålmodig, förstående och konsekvent kan vi som föräldrar hjälpa våra barn genom denna fas på ett positivt sätt. Ta dig tid att fokusera på att bygga en stark och kärleksfull relation med ditt barn, och kom ihåg att det kommer att finnas ljusa stunder mitt i utmaningarna. Vi är alla i det här tillsammans!

2 år gamla bilder

Hej fina ni! Jag kan inte slita mig ifrån gamla album som jag så fint sparat på datorn. Dessa bilder här nedan togs för exat två år sedan. Leonard var bara ett par dagar gammal. Det är så oerhört mycket känslor i dessa bilder. Jag befann mig i ett virrvarr mitt i en baby blues och mådde inte alls bra. Amningen kämpeade vi med dygnets alla timmar och det läste sig aldig på det sättet jag ville. Leonard fick äta från bröstet varje gång innan jag gav flaskan, men han fick aldrig något bra tag och jag ville inte chansa på att den mjölken räckte för honom. Mängden var det inget fel på. Jösses vad mjölk jag hade så jag pumpade på och bra var väl det. Men åter till dessa bilder.. Det är tungt för mig att se dem. Jag får idag ”dåligt” samvete över mina känslor som jag hade där och då. Jag skulle göra allt för att hoppa tillbaka och ta tillbaka tiden som jag blev snuvad på. För det är så jag ser första tiden. Jag mådde verkligen inte bra, men tog den hjälp jag fick. Med tiden blev det bättre och bättre och efter några månader blev jag återställd. Men trots detta känns det som att jag missade Leonards första tid i livet och jag går sönder när jag tänker så. Jag är så avundsjuk de mammor som sprudlar av lycka när de kommit hem från BB. Det trodde jag också att jag skulle göra, men för mig var det istället mörkt och en tuff period som startade. Tack och lov var den väldigt kort. Men det gör ändå ont. Ont för att det blev så. Har ni själva upplevt Baby Blues? Hur tog ni er igenom det? Och hur mår ni idag? Idag mår jag själv superbra. jag upplevde det som jobbigast 1-2 veckor efter att han kom. Jag tycker att vi borde prata mer om det här. Min älskade son. Ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar dig <3 MIN familj <3

Leonards tvåårskalas

Hej bästa ni! Vi har haft en helt fantastisk dag och ett helt fantastiskt tvåårskalas för min älskade son. Igårkväll förberedde jag ALL (nästan) dekoration här hemma. Vi blåste upp heliumballonger, dekorerade med vimplar, jag pysslade ihop en tvåa och fixade. Jag ville att det skulle vara fint när Leonard vaknade upp i morse. Han var så exalterad. Han älskade nallen som höll i balongen. Att se sådan lycka i sitt barns ögon slår allt. En annan överraskning var också att Mormor var här. Mamma kom igår kväll för att vara med på Leonards kalas. Jag kunde inte ha önskat mig något annat idag. Allt var perfekt för vår lilla son. Tusen tusen tack till alla som gjorde vår dag. Jag startade dagen med att baka två stora jordgubbstårtor inför kalaset. Livia passade på att gå ut med Leonard så jag fick baka ifred. Jag kan inte ha en tårtälskare runt benen när tårtan bakas hehe! Vi fick cirka 23 gäster klockan två så det blev FULLT hus. Vi skulle ha varit ännu fler, men det blir alltid avhopp i sista sekund. Så är det ju alltid. Jag är så tacksam över alla som kom och firade Leonard. Han fick så fina grejer. Massvis av fina klädesplagg, pyssel, leksaker och annat superroligt! Massa böcker fick han också 🙂 Efter kalaset var vi alla helt slut, speciellt lilleman så det blev en tidig kväll här hemma <3 Hoppas ni har en underbar helg kära ni! Inte lätt att fotas med en tvååring heheh mammas pojke kusinerna <3 så sugen på tårta hehe så mycket gott så gott massa, massa paket Babblarna huset var roligt Gudfar Richard fina gäster <3mormor <3

Vår sons ettårsdag

Idag firar jag och Livia hela ett år som föräldrar. Vår lilla lilla son blir ett år. Det är helt otroligt att det gått ett år sedan han kom till oss. Bästa dagen i våra liv. Att bli förälder är verkligen det finaste jag någonsin varit med om. Det har i stunder varit så otroligt tufft och jag har i vissa stunder inte vetat vad jag ska ta mig till. Jag kan helt ärligt säga att jag ännu inte kommit in i föräldraskapet hundra procent. Gör man någonsin det helt? Det finns ju liksom ingen handbok för hur man ska göra.  Men jag gör alltid mitt bästa. Hur tufft det än har varit så har jag alltid lagt mig med ett gott samvete. Jag kommer alltid göra allt för vår son, allt jag bara kan. Jag ska skydda honom och ge honom allt jag kan. Jag älskar dig! Vi är hemma från Grekland nu och morgonen här hemma var så mysig. Vi hade en lång och gosig morgon i soffan innan min syster, hennes fru och deras nyfödda bebis kom. Jag blev moster för första gången i torsdags. Jag fulgrät när dem kom <3 Jag har aldrig tidigare sett en sådan liten bebis. Den är så fin, helt perfekt. Åh! Jag är så glad över att dem kom och firade Leonard med oss. Att få träffa deras lilla bebis var så efterlängtat. Jag har varit så pirrig och så nervös. Men nu äntligen <3 Tack tack tack alla för alla grattis som Leonard fått idag. Klockan 10:36 tog jag dessa foton. Tiden han föddes på, för ett år sedan. Lilla lilla bebis. Jag älskar den redan <3 så fin och helt perfekt Alltså titta <3 Minikalas för Leonard idag. På söndag kommer släkten <3 <3 så mycket fina presenter godingen Bebisgos. Som jag luktat på denna idag <3

Dop i Hedvig Eleonora kyrka

Dop i Hedvig Eleonora kyrka Vi valde att låta Leonard döpas i Hedvig Eleonora kyrka. Kyrkan ligger på Storgatan vid Östermalmstorg här i Stockholm. Den tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling. Denna vackra Kyrka invigdes för så länge sedan, närmre bestämt den 21 augusti 1737 och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora. Nu har jag äntligen fått bilderna från underbara Letícia. Det finns ingen som hon <3 Letícia är fantastisk på att fånga ”stunden” ljuset och det vackra i en bild. Jag är så nöjd med varenda foto som hon tog på Leonards dop. Letícia har fotat oss innan och det var när jag väntade Leonard. Ni kan läsa det inlägget här: ”gravidfotografering” Är ni ute efter fantastiska bilder till din stora dag så hör av er till Letícia <3 Hon fotar gravidbilder, bröllop, familjefoton , porträtt, dop och mycket mer. Ni kan besöka hennes hemsida här (klick) och Instagram här (klick)  Nu vill jag visa er några bilder som hon knäppte på denna stora dag. Jag är så så så nöjd. En av de finaste stunderna i mitt liv. Jag älskar alla som kom. Alla står som kom är verkligen speciella för oss. Tack igen! Mina föräldrar och mina svärföräldrar Min egna lilla familj <3 Nyp mig i armen Jag måste säga det igen. Underbara präst Sofia. Detta är min favoritbild av dem alla!! Kaoset hahah sån glädje Livia fick hälla upp vattnet Här döps Leonard Bästis sjöng och spelade gitarr Moster och Leonard Lite mingel Två av mina närmsta vänner. Richard är ju också Gudfar. Jag älskar dessa två Livets människa och livets finaste mamma till vår son. Jag älskar dig <3 Tårta från dintårta.se och mammas bullar 😀

Leonard Johan Gilbert

Leonard Johan Gilbert vår son! Igår döptes han i Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm. Det blir svårt att ens försöka återberätta dagen igår. Vi kunde aldrig drömma om att Leonards dop skulle bli så fint. Vi blev överrösta med kärlek och att vi och Leonard har så mycket fina människor omkring oss är så fantastiskt. Jag är så lycklig över det. Jag tänkte visa er lite snabba bilder från mobilen som togs av lite olika människor i går. Vi hade vår underbara vän Letícia på plats som fotograf men bilderna hon tog får ni se lite senare. Mamma, pappa, jag, Livia och Leonard var framme vid kyrkan redan 08:30 i går morse. Jag älskar att ha god tid på mig, för man vet ju aldrig vad som kan hända. Vi hade fyllt två bilar med dekoration, tårtor, blommor och ja allt som skulle med. Vi hyrde nämligen den vackra församlingslokalen samt personal intill kyrkan där kaffe och lunch hölls efter dopet. Personalen som tog hand om oss och dopet hade gjort det fantastiskt fint med dukning och långbord. Vi fick vara med och peka samt berätta om hur vi önskade det. Svärmor hade gjort fantastiska smörgåstårtor och min mamma hade bakat. Allt blev perfekt och jag kunde aldrig tro att det skulle bli så bra. Jag har varit så nervös inför denna dag. Jag är så mån om att alla ska ha det bra och att allt ska vara perfekt och det blev de. Halv elva kom fotograf Letícia för att börja fota oss utanför kyrkan. Sedan mötte vi upp prästen för att gå igenom själva dopakten. Väl i kyrkan mötte jag upp Gudfar Richard, Gudmor Kashmir och min underbara bästis som flugit från London för att sjunga för Leonard. Om jag blev varm i hjärtat när jag såg dem.  Charlotte sjöng låtarna ”your song” med Elton John och ”you’ll be in my heart” med Phil Collins. Två låtar jag älskat i hela mitt liv. Jag har så mycket fina minnen med dem. 11.3o började dopet och vi alla var så nervösa och pirriga. Både Livia och Richard läste ur bibeln till Leobard. Det var så fint. Prästen Sofia är för övrigt helt underbar. Henne vill jag ha som väninna och i framtiden vill jag att hon viger mig och Livia. Tusen tack alla som kom. Tänk att människor kom från både England och Värmland för oss <3 Nu ska jag visa er en massa bilder. Fotografering utanför kyrkan innan dopet. Min alldeles egna lilla familj Så pirrigt innan dopet Livia fick hälla upp dopvattnet Lite mingel Bänkbild på familj Matpaus precis efter dopet Sedan blev det lite foton med familjen <3 Innan alla gäster kom för lunch / fika Min lilla glada älskling innan fikat Sååå goda smörgåstårtor Leonards presentbord. Han fick så mycket fint Fantastisk tårta från dintårta.se Fina vänner och familj <3 <3Älsklingen bytte om till finkläder Sedan gav han upp en stund <3 Bästis <3 Moster och Leonard Patricia kom också på dopet 😀

Bonti – Intervju

Hej finaste läsare! Bonti hörde av sig till mig och ville ha en intervju. Så otroligt roligt! Bonti är en barn och bebisbutik jag har haft många lyckade samarbeten med. Det kändes så roligt när marknadschefen på Bonti ville lyfta mig på deras hemsida, jag blev så glad! Givetvis vill jag berätta om min och Livias resa till barn. Att få barn är ingen självklarhet, speciellt inte när man lever i en samkönad relation <3 Allt blir så mycket kämpigare då, men givetvis så går det oftast på något sätt trots att resan kan vara lång.  Jag är så lycklig över att jag får kallas mamma och inget jag någonsin har tagit för givet. Det känns fortfarande så främmande på något sätt. Jag hoppas innerligt att jag får chansen att få gå igenom ännu en graviditet i framtiden. Ännu är vi inte redo med tanke på att första tiden med Leonard har varit kämpig med koliken och andra svårigheter. Men nu blickar vi framåt. Det kan ju bara bli bättre nu. Ni kan läsa hela intervjun om oss på Bonti här (klick) Observera att vi gjorde en insemination och inte IVF (det blev lite fel i artikeln) Nu ska jag och Leonard gå ut på en härlig daglig runda. Solen skiner här på ön och det får mig på bra humör. Jag försöker tänka på något annat än det elände som världen befinner sig i just nu. Jag försöker ge mina nära så mycket kärlek jag bara kan, lite extra om möjligt just nu. Ta hand om er och njut av dagen.

Leonards första tågresa

Hej från ett vintrigt Värmland! Jag är så stolt över vår lille son. Allt har gått så mycket bättre än förväntat. Taxin kom och hämtade oss 05:30 på Lidingö igår morse. Väl framme på centralen satte jag honom i selen och sedan gick vi på tåget. Leonard somnade direkt 🙂 Jag är himla glad över att tåget gick så tidigt och att vi nästan var ensamma. Vi hade turen att få en egen liten kupé. Några timmar senare bytte vi tåg och det gick superbra! Väl framme i Arvika hämtade mamma upp oss på stationen. Igår var vi bara hemma hos mamma, vi fikade, åt middag med min bror och tog en liten promenad i snöstormen. Idag har vi varit lite på stan, promenerat och shoppat lite kläder till Leonard. Senare ikväll ska vi handla lite julklappar och efter det ska vi åka ut till min bror som bor ute i skogen haha! Men det ska bli väldigt mysigt. Ha en fin lördag kära ni. Så mysigt att ha han sovandes såhär <3

Dop eller namngivningsceremoni

Dop eller namngivningsceremoni? Vad väljer man? Hur tänkte ni? För oss var det givet att ha ett dop. Både jag och Leonards andra mamma är döpta och konfirmerade så för oss var dop i kyrkan en självklarhet 🙂  Egentligen så skiljer det sig inte så mycket åt mellan dopceremoni och en namngivningsceremoni, för sitt barn kan vara ett viktigt och personligt beslut. Båda ceremonierna har sina egna traditioner, symbolik och betydelser. Jag har fått bra tips från ovan länk om hur jag kan planera denna stora dag. Jag har så länge sett fram emot att planera ett dop och efter att Leonards mående har blivit bättre så har jag haft några minuter per dag att faktiskt sätta mig och fundera på detta. Min älskling har gett mig lite fria händer i dop-planeringen. I fredags började jag processen med att ringa kyrkor och idag blev det bokat! Det blev i favoritkyrkan nummer ett och jag är så lycklig över detta. Jag har drömt om både för Leonard här och det känns verkligen drömmigt att det blir just här. Jag kommer berätta mer om plats och tid lite längre fram. Nu ska jag hitta fina eller eventuellt göra egna dopkort. Men först ska jag och Livia fnula på gästlistan. Hur många ska man bjuda på dopet? Det är frågan. Jag har mina nära älskade vänner. Men sedan har jag många fina och underbara bekanta. Det är svårt att veta vart man ska dra gränsen.. Nu ska jag lägga mig. Klockan slog just 21:30. Är otroligt trött idag då jag gick upp 06:30. Hade ett läkarbesök mycket tidigt och pappa kom hit och passade Leonard. Som jag uppskattade det! Sov så gott mina hjärtan! Min älskling har börjat skratta så mycket <3