”Hej Jennie.
Jag undrar hur du känner dig nu? Hur går det med ångesten? Kan du leva på samma sätt som du gjorde tidigare (alltså innan attacken på drottninggatan) ?”
Hej anonym! Bra fråga… Jag har ju inte direkt svarat på en liknande fråga innan så here we go!
Som ni vet har jag haft ångest från och till ända sedan april månad. I stort sett beror allt på attacken som skedde den 7:e april i år. Där och då rann min bägare över. Har varit så orolig och på något konstigt sätt förbered på att detta ska ske. Jag har pratat öppet om det och har varit rädd i flera månader innan det inträffade. Har tampats med så mycket sedan denna fruktansvärd händelse, både familjeproblem och mycket annat. Men när attacken skedde blev det väl ”enough” och min kropp klarade inte mer. Jag hade så oerhört svårt att förstå vad som hade hänt och jag levde som i en bubbla hela våren. När jag hade landat och började reflektera över vad jag hade varit med om kom ångesten. Mellan ångestattackerna fick jag panik och kunde inte kontrollera mig själv. Såhär har jag haft det i stort sett hela sommaren.
Under detta halvår har jag gått hos en kbt-terapeut som jag fortfarande besöker en gång i veckan, jag har medicinerats och varit borta från allt jag velat kalla för jobb. Detta halvår har varit det tuffaste någonsin och det är först nu det börjar att lätta.
Mitt mående idag är väldigt upp och ned. Sålänge jag har hjärnan igång så går allt jättebra. Då känner jag att livet funkar som vanligt. Medans vissa dagar är sämre. Jag får inga panikattacker längre och har inte alls samma ångest som då. Nu har jag ”bara” problem med stora folksamlingar, vara i miljöer med mycket ljud och att åka kommunalt. Jag vet att de sit nämnda besvären kommer blekna som de andra, men det kommer nog ta lite tid…
Hoppas att du fick svar på din fråga <3
Jag svarar på ALLA era frågor, antingen per mail eller öppet här i bloggen.
Två bilder från förra hösten! Då levde jag ett helt annat liv än vad jag gör nu. Kan VERKLIGEN sakna den tiden…

