… ser så mycket fram emot lite varmare väder… Nu äntligen går vi mot ljusare tider.. Februari är här!! ♥ Jag längtar så till våren, till alla härliga promenader, ett blomstrande kungsträdgården, fikor och exploderande uteserveringar. Nog för att jag är en livsnjutare, men när våren kommer börjar jag verkligen leva på riktigt…  Jag längtar efter en sån dag då jag kan ta henne jag håller kärt i handen och traska in till stan tillsammans med en kaffe… Att ge sig ut NU på en ”fin-promenad” är inte att tänka… Det är på tok för kallt och jag blir sådär pinsamt rosig om kinderna.. Målen för våren är att jag ska LÄRA mig cykla (på riktigt, nu snackar vi singelcykel och inte tandem), söka in till alla utbildningar jag är sugen på och försöka göra saker som enbart får mig att må bra.

våren 2015 var ett tydligt exempel på att jag levde ett destruktivt liv. Under januari, februari och mars dejtade jag mycket… Jag träffade människor som jag visste skulle göra mig illa på ett eller annat sätt. Men då trodde jag att jag förtjänade det… Det är väl såhär det ska vara kunde jag tänka. Jag får inget bättre ändå… Tjejerna jag träffade kunde göra mig så illa att jag många gånger gick iväg och torkade tårarna, för att sedan fortsätta att träffa dem… Det har inte varit enkelt för mig vill jag säga. Många gånger har mitt letande efter uppmärksamhet och ständigt sökande efter bekräftelse krossat mig totalt. Jag ville bara höra att jag var fin, snygg, bra och att de ville ha mig.. Det blev en ond cirkel..  Det enda som skedde var att de utnyttjade mig. De utnyttjade mig på så många sätt…Det enda jag var för dem var ett OBJEKT.. Dessa tankar sitter ju fortfarande i… Eller i alla fall rädslan av att ”masken” snart ska ramla av.. Jag är livrädd.. Så rädd för att se, höra eller förstå att jag blivit totalt krossad IGEN. Jag menar hur mycket ska man orka?  Då är jag hellre försiktig.. Jag är i alla fall så otroligt glad och tacksam över att jag tog mig ur det där livet som jag levde våren 2015… Det gjorde jag alldeles ensam men med massa stöd från mina bästisar… Nu är jag otroligt stark i mig själv, men det känsliga kräftlejonet i mig kommer alltid att sitta kvar. Jag är en mjukis som älskar att ge kärlek, värme och att gråta till lite för känsliga filmer. Jag må vara blåögd (fortfarande) men jag kommer inte låta mig själv luras. Behandla mig med respekt så kommer jag ge detsamma tillbaka.

såhär såg mitt februari ut 2015… Mycket festande.. Hängde mest på Hornhuset, malcriada och en massa tjejfester…