Det behöver inte vara av en partner, det viktigaste är att jag får kärlek, jag vill känna mig älskad. Jag tror det är på grund av min uppväxt som jag är beroende av kramar  fina ord och uppskattning.  Mamma överöste mig och mina syskon med kärlek, en massa hela tiden. Jag minns att jag hade vänner som inte ens kramade sina föräldrar, de blev inte omstoppade på kvällarna utan de sa godnatt och stängde dörren. Jag kunde inget annat än att tycka att detta var konstigt. Det tycker jag än idag. Har jag ingen partner att kramas med så blir mina vänner utsatta. Det blir det trots att jag har flickvän, men enligt mig så kan man inte ge eller få för mycket kärlek. 

Hur är det med er? Ger ni mycket kärlek? : )