Emma Jennie blogg / Lifestyle

Vilken gårdag. Både jag, Leonard och Livia har varit så risiga i kistan de senaste dagarna. Är det inte alltid så? Att någon eller några i rese-sällskapet alltid råkar ut för magstrul. Denna preppade jag med en massa bra piller, men denna gång hjälpte det inte. Vi har inte ätit något dåligt eller så utan det är enbart andra bakterier som våra magar reagerar på. Men nog om det!

Senare idag ska vi på fotboll. Trodde aldrig att jag skulle vilja gå på en match här i Brasilien, men jag känner mig peppad faktiskt. Tydligen ska det vara så stort med fotboll här och jag vill ju uppleva den stämningen.
De senaste dagarna har varit så lugna och härliga. Vi har hamnat mer i ett semester-mode nu och det gillar jag. Älskar att ligga i hängmattan hos Livias moster, Leonard älskar den med. Hade vi haft ännu mer bagage med oss hade jag definitivt köpt med en hem. Många av hängmattorna är så fina. Riktigt vackra.
Innan jag ska sluta mina blå för natten vill jag visa några bilder från de senaste dagarna.

På tal om hängmatta. Här ligger vi alla treSå gosigt

Som jag älskar att strosa runt i ”nya” länders matbutiker. Avokadon här är enorm

Leonard älskar sina gamml-mostrari förrgår var vi på en SÅDAN MYSIG restaurang. Tyvärr var servicen under all kritik. Vi fick vänta 40 minuter på att ens få in vår cola… Men Leonard var gladOch maten var god Dem sålde så mycket gulliga bakverk på restaurengenJag och Leonard myste vid poolområdet i går morseFrån gårdagens eftermiddags-shoppingrunda i Rio MarIfrån skrivandets stund. Älskar vår lägenhet här i Fortaleza.

Tidigare i veckan besökte vi Fortalezas mest kända marknad ”Mercado Central”. Jag har hört hur stor denna marknad ska vara, men helt ärligt hade jag aldrig kunnat föreställa mig att den skulle vara så här stor. Vi kom dit vid öppning, strax efter 11 och vid 15-tiden hade vi bara gått över två tredjedelar av marknaden. Här fanns ALLT. Alltså verkligen allt du kan tänka dig. Barnkläder, inredning smycken, resväskor, hantverk, mat och en massa mer saker. Jag fick berättat för mig att 95% av alla besökare på marknaden är locals vilket är roligt. Jag tycker det är himla kul att känna mig så ”local” som möjligt när jag är utomlands. Jag vill komma nära deras sätt att leva om ni förstår vad jag menar.

Jag och Leonard, men främst han fick SÅ mycket uppmärksamhet. Vi hörde hela tiden ”wow vilka ögon”, ”Kolla bebisens ögon” osv. Leonard älskar uppmärksamhet och är otroligt social så det är bara roligt när folk kommer fram. Så länge dem inte flyger på honom så accepterar han det hehe.
Finns inget mysigare än att strosa på lokala marknader såhär. Man lär känna en stad så mycket tycker jag. Jag uppskattar verkligen att Livia har sin släkt här och att dem tar oss till just såna här ställen och andra små pärlor. Jag hade ju aldrig hittat så många vackra platser som en lost turist.

Nu ska vi iväg och ta oss ett morgondopp i havet, sedan ska vi iväg på lunch med hela Livias släkt. De är så många och det är så roligt att jag har fått träffa dem (nästan) alla.

Ni ser ju hur enormt det är

Leonard fick hjälp av en gammal man att prova ut rätt hatt-storlek

Så fint

Mycket fina hantverk

Livet på en pinne, eller vad är det man säger? De senaste dagarna har jag verkligen försökt att stanna upp och ta tillvara på varenda litet ögonblick. Jag älskar att vara här. Som jag har skrivit innan så har vi lånat ett hus i den lilla staden Caponga söder om Fortaleza. Jag hade helst velat stanna här ett par dagar till då denna plats är definitionen av paradis. Huset är så stort och gården likaså. Leonard älskar att bada i poolen i sin nya stol och det är så häftigt att se honom i den. Han har blivit så stor.

I gårkväll lämnade vi huset och är åter tillbaka i Fortaleza. Verkligen inte så pjåkigt det heller. Speciellt inte med tanke på hur vi bor. Så bekvämt här, speciellt om man åker med barn. Att resa med småbarn kräver en viss standard så är det bara. I framtiden kommer jag aldrig att tumma på standarden när vi väljer hotell, för i slutändan vinner vi alla på att välja ett mer komfortabelt hotell.

Hur mår ni? Jag hörde att det har varit 13 grader och spöregn hemma i Stockholm. Hoppas sommaren kommer tillbaka. Känns inte så roligt att komma hem till höst i juli. Dock ska vi inte åka hem än. Vi har mer än en vecka kvar här och det känns underbart <3

Det lilla centrumet i Caponga

En gatukatt tar skydd från solen inne i en klädbutik

Vi köpte ännu en badstol till Leonard

.. Han älskar den. Här badar vi i husets pool

Kvällarna här <3

Intill huset finns utekök på gården

och denna vackra plats
Gårdagens morgonpromenad till stranden

önskar jag kunde ta hand om och rädda dessa hundar

Barracas intill stranden

Igår morse hämtade vår guide oss i huset här i Caponga för en förmiddags aktivitet. Guiden hämtade oss i en så kallad ”strandloppa” jag har åkt denna fordon en gång tidigare och det var i Dubai Då blev jag hemskt åksjuk då loppan flög över sanddynorna. Denna guide tog det betydligt lugnare med oss vilket jag uppskattade. Vi stannade vid en massa olika sevärda platser längst med vägen. Först ut var en strand med ”bräckt vatten” här uppmanades vi att bada. Det sägs nämligen att man blir fem år yngre efter ett dopp här. Vi får väl som om vi märker någon skillnad haha. Vi åkte vidare till den högsta punkten i Caponga, här var utsikten fantastisk. Gudien körde oss upp så långt han kunde, men resten av biten fick vi traska. Att gå i denna värmen i sand var inte det lättaste, men målet var helt klart värt det hela. Wow.

Vi åkte vidare till ett liten liten bondgård eller rättare sagt ett mini-samhälle med en liten butik, kyrka och en massa djur. Här möttes vi av en supergullig familj som bodde på gården, en 11-årig pojke, hans mamma och pappa. De hade en Åsna som husdjur och jag kunde inte låta bli att gosa med dem. Vackra djur! Människor bor så annorlunda här, men dock så vackert. Det var en sådan härlig och kärleksfull känsla i den lilla byn. Jag ville gärna stanna, men guiden var tvungen att ta oss vidare. Alla platser vi besökte var helt ljuvliga.

Första stoppet här tog vi båten tillsammans med loppan på en flotte

Det magiska badet

<3 sådan vacker natur

Den högsta punkten i Caponga

I den vackra lilla byn

Hej godingar!
Jag hoppas att ni gillar mina uppdateringar härifrån Brasilien. Dagarna går och i morgon har vi varit här i en hel vecka. Helt galet vad fort tiden går. Önskar att jag kunde trycka på en pause-knapp. Min kropp börjar vänja sig vid både maten och livsstilen här. Lika så tidsomställningen. De första dagarna här var jag så oerhört trött klockan 15, men nu är det mycket bättre. Idag har vi varit på en 5 våningar hög marknad, alltså en enorm en. Som jag älskar lokala marknader där man kan hitta typiska saker för staden och landet. Vi strosade här i timmar och på ett av alla våningsplan blev det lucnh. Trots all sorl och hög musik sov sig Leonard igenom den största delen av besöket. Jösses vad vi handlade. Mest nötter och kläder till barnet. Ni ska få se!

Nu är klockan 21 på kvällen här och vi har just kommit hem från Livias moster som bor på andra sidan staden. Vi har varit där under eftermiddagen och umgåtts med den familjen. Nu ska jag ta fram den lilla resväskan för att packa. Vi ska nämligen iväg till en annan stad i tre dagar. Det ska bli så roligt att få se ytterligare en av Brasiliens många städer. Mer om detta i morgon.

Nu vill jag visa er lite bilder från lördagens superhärliga kväll i ett område i Fortaleza som jag verkligen föll för. Vi har nästintill bara ätit mat som är typiskt för Brasilien, men denna kväll blev det Libanesiskt. Verkligen gott.

Leonard är med. Så nyfiken och glad på livet Vi beställde in en massa små rätteroch ett glas iskallt vinLivia och mina svärföräldrar <3 Så lummigt och fint här

I morse började vi vår dag vid havet. Fantastisk start på en härlig söndag. Eftersom att solen är såå stark så vill vi vara på stranden tidigt, alltså redan klockan 07 på morgonen. Redan vid 10 blir solen olidligt stark och då passar vi på att göra något annat. Efter morgonens dopp gick vi till hotellet mitt emot vår lägenhet för frukost, här fanns verkligen allt. All typ av frukost och mat. Plus i kanten då rätterna presenterades på Engelska och portugisiska. Få människor som jag träffat kan konversera på Engelska. Men eftersom Livia pratar flytande Portugisiska så har ju allt gått så bra ändå.

Framåt lunch åkte vi till Iguatemi där vi var igår. Vi passade på stt shoppa, äta lite mat och umgås med Livias moster och hennes son. Jag köpt två par skor och lite saker till Leonard. Sedan fick jag två par magiskt fina örhängen från min kärlek. Dagen fortsatte med fika och lek hemma hos Livias moster och hennes familj. Deras hund är så lekfull och fantastiskt söt. Jag har verkligen inte vant mig vid Fortalezas avstånd till allt. Staden är så stor och det blir svårt att greppa.

Lite senare under dagen åkte vi till Beira Mar där vi skulle se solnedgången tillsammans. Wow. Detta är ju en utsikt jag aldrig tröttnar på. Här mötte vi upp ännu fler släktingar till Livia. Det är så roligt att träffa alla. Jag är så glad över att vi är här en såpass lång tid och att det ger mig chansen att lära känna alla.

Kvällen avslutades med middag i Beira Mar <3

Stränderna här är något utöver det vanliga. Så vackra

Leonard älskar att vara medI bilen påväg mot lunch. Mitt hår växer växer verkligen på bredden på grund av värmen och fukten hahaDagens gäng <3

Ute och rastar mosterns hundLeonard är glad hela tiden <3Dags för middag Trubadur även ikväll. Det ger ju en sån härlog känsla Ikväll vägrade Leonard sova under middagen så hann satt med uppe med oss 🙂 På tal om vagn så går det så bra med att ha honom i vagnen. Han är en helt annan bebis nu. Så stolt.

Alltså vilken gårdag <3 Lika fin som alla andra här. Jag börjar äntligen kunna sortera all Livias släkt i mitt huvud nu när jag träffat dem flesta. Innan har jag bara hört namnen och utan ”ansikte” på dem så har jag haft svårt att minnas deras namn!

Gårdagen började med en promenad längst med strandlängan intill vår lägenhet. Vi bor på en fantastisk plats precis intill Praya do futoro, vi har havsutsikt och det är ljuvligt. Lägenheten har två sovrum, ett kök, vardagsrum, två toaletter och en fantastisk terass. Vi trivs så bra. Vi är omringade av murar, vakter och en och annan polis. Vi kommer in på området genom att stämpla våra fingeravtryck. Detta är så ovant för mig, men så vanlig här. Igår när vi skulle ta vår morgonpromenad längst med stranden sa vakten innan vi lämnade området att vi helst inte ska gå ut ”bara vi”. Det är osäkert och vem som helst skulle kunna vara ”tjuv” och vilja göra oss illa. Detta är inget unikt för just Brasilien. Men eftersom det lyser turister om oss och att vi är på okänd mark bör vi vara försiktiga. Samma sak gäller ju för vilket okänt land som helst. Sedan lider jag av (som de flesta av er vet) post traumatisk stress och det innebär att jag är EXTRA försiktig. Sedan Leonard kom har jag blivit ännu mer beskyddande så därför är vi försiktiga eftersom vi inte känner till området.

Livias familj och släkt är underbara. Dem kör oss överallt för att vi ska vara säkra och trygga. Dem själva har varit med om så obehagliga händelser och dem vill skydda oss från det. I går morse efter vår lilla promenad inom vakternas räckhåll hämtade släkten oss för en utflykt. Vi flydde solens starka strålar och in till köpcentret ”Iguatemi”. Här shoppade vi på en älsklings brasse-affär ”Boticario” som säljer ekologiska skönhetsprodukter. Jag köpte bland annat på mig lite parfym. Vi åt lunch som var fantastiskt god och sedan strosade vi runt bland de enorma butikerna.

När vi kom hem så blev det ett eftermiddags dopp i poolen utanför vår lägenhet. Sedan var det dags att göra sig i ordning för en kväll på stan tillsammans med Livias kusin och hennes man. Vi åt middag på Livias favoritrestaurang ”Coco Bambu”. Här åt vi fantastiska rätter. Alltså wow. Helt klart det godaste hittils. Jag hade faktiskt ingen aning om att Brassar var så här bra på mat.

Nu ska ni få se lite bilder från dagen

Beiramar marknad (samma som vi var på häromdagen) Älskar verkligen denna plats. Jag köpte två fantastiska strand-plagg

Livias kusins man körde runt på Leonard hela promenaden. Så fint

På Coco Bambu. Leonard hade checkat ut för längesedan. Här sova han till mycket ljud och liveband

Kött med pasta, smält ost i en tomatsås. Mums

Små små potatis-bitar med skaldjur och ost

Pastel, godaste hittilsRebecka och hennes man

Sån fin kväll Innan middagen blev det ett härligt och svalkande dopp